Den 29 november 2000 tog Världsarvskommittén beslutet att föra in Höga Kusten på världsarvslistan.Världsarvskommittén är organiserad under UNESCO och är en del av Förenta Nationerna. Syftet med listan är att visa på och skydda världsunika natur- och kulturvärden, för att kommande generationer ska ha tillgång till dem. Idag finns, över hela världen, över 700 platser på listan.
Landhöjning: Den, geologiskt sett, snabba landhöjningen efter den senaste inlandsisen är orsaken till att Höga Kusten blivit utsett till ett världsarv.När den senaste inlandsisen var som tjockast, ca 3 kilometer, låg dess centrum vid Höga Kusten. Isen var ofantligt tung och tryckte ner jordskorpan. När isen började smälta för ungefär 20 000 år sedan, började landet höja sig igen. Där jordskorpan var som mest nertryckt, där är den totala landhöjningen störst. Ingen annanstans i världen är den totala landhöjningen så stor som här i Höga Kusten-området.Som mest var jordskorpan 800 meter lägre än i dag. Sedan isen smält och havet började bearbeta landskapet, har landhöjningen varit 286 meter och höjningen fortsätter. Just nu stiger marken med 8 millimeter per år.
Natur och kultur:
De mest spektakulära lämningarna efter inlandsisen är kalottbergen, klapperfälten, grottorna och skrevorna. Andra viktiga lämningar är efter de människor som under minst 5000 år varit bosatta i området. De har hela tiden flyttat sina bosättningar till de nya stränderna som kommit fram, som en effekt av landhöjningen. Viktigt är också den kultur som finns i dag. På sätt och vis är alla som bor i området en del av världsarvet. De spår vi lämnar efter oss blir kulturarv för framtida generationer.
De mest spektakulära lämningarna efter inlandsisen är kalottbergen, klapperfälten, grottorna och skrevorna. Andra viktiga lämningar är efter de människor som under minst 5000 år varit bosatta i området. De har hela tiden flyttat sina bosättningar till de nya stränderna som kommit fram, som en effekt av landhöjningen. Viktigt är också den kultur som finns i dag. På sätt och vis är alla som bor i området en del av världsarvet. De spår vi lämnar efter oss blir kulturarv för framtida generationer.
Kalottberg:
I Höga Kusten finns flera kalottberg. Kalotterna är av morän och har inte påverkats av havet eftersom de legat över högsta kustlinjen. Detta är också en del i det speciella med Höga Kusten, att gränsen mellan områden över och under högsta kustlinjen är så tydlig.
Klapperfält:
När landet höjde sig blev stränderna lager av jord och sten hårt ansatta av havets bränningar. I branta partier renspolades berget helt. De finkorniga materialen följde med ut i havet, medan de grova och tunga bara flyttades korta sträckor eller blev kvar.Stenarna rullade mot varandra, kantigheter nöttes ner och blev det som i dag är våra klapperfält. Stenmaterialens ursprung är skiftande. Här finns alla möjliga bergarter, eftersom många stenar följde inlandsisen lång väg. Stenarna i olika färger tillsammans med den gröna kartlaven gör klapperfälten brokigt färggranna. På Högklinten finns världens högst belägna klapperstensfält och vid Norrfällsviken finns ett där klapperbildningen fortfarande pågår. I folkmun kallas fälten för djävulsåkrar.
Grottor och skrevor:
Den fortgående landhöjningen gör att ständigt nya landområden utsätts för havsvågornas bränningar. I särskilt exponerade lägen har grottor svarvats ut längs svaghetszonerna i bergsbranterna. Grottorna finns längs hela Höga Kusten, med fina exempel på norra Ulvön, Högbonden och på 105 meters höjd på Mjältön. Det finns också stora skrevor i bergen. Den mäktigaste skrevan är den 40 meter djupa och 200 meter långa Slåttdalsskrevan.
Kulturlämningar:
Eftersom människan i alla tider bosatt sig vid sjö- och havsstränder, finns ofta kulturlämningar invid gamla strandlinjer, som i dag ligger högt över havsytan. I Höga Kusten finns inom ett koncentrerat område lämningar från stenålder, bronsålder, järnålder, ända fram till dagens samhälle.
Framtiden:
Det är viktigt, inte bara för oss som lever idag, utan också för kommande generationer, att vi, samtidigt som vi skyddar det alldeles unika Höga Kusten-området, också gör det tillgängligt för så många som möjligt. Att hamna på världsarvslistan är både ett stort ansvar och en stor möjlighet.
För mer information om världsarvet www.highcoast.net 
